I’m free

Men hur fri vill jag vara? Jag ville ju hitta en fast punkt i livet, och hela våren har jag kämpat för att lära mig så mycket jag bara hunnit med inom foto och bildbehandling. Jag känner ju att jag har utvecklats, ganska mycket till och med, min ”kameraskräck” bland folk börjar släppa och att bli kallad fotograf känns fortfarande märkligt men det känns mer som att jag kan stå upp för det nu. Men det räckte inte till. Jag sökte till Fotoskolan STHLM som bildbehandlare och kom vidare, efter att ha skickat in antagningsbilder, till en intervjudag. Det var inte min tur denna gång, jag hamnade på reservplats sju av 26 reserver, så frågan är, vad gör jag nu? Jag ville verkligen in på den här skolan, jag har kännt hela våren att jag äntligen har hittat rätt, men nu är jag helt tom, förvirrad och ledsen. Jag var ju inställd på att plugga i två år nu. Det är väl bara att söka nästa år igen, men tänk om jag inte kommer in då heller? Men fram till dess har jag ju världens möjligheter, jag har ingenting som håller mig fast här i Stockholm efter sommaren, jag kan bara dra iväg. Precis vart jag vill. Och det känns som att mina tankar om att en dag volontärarbeta med djur och barn i Afrika har kommit. Eller resa runt i Sydamerika, börja kitesurfa på riktigt. Hänga med syrran på ytterligare en säsong i Alperna i vinter. Någonting hittar jag ju på i alla fall, och under tiden ska jag fan i mig utvecklas ännu mer i foto och bildbehandling. 
 
Hallå där ute, är det någon som har en idé på vad jag kan göra? Någon retuschbyrå där ute som vill ge mig en praktikplats? Vad ska jag göra med livet? 
 
 
Foton på mig: Christine Persson
 
 
  
 
 
 
 
Share

0 thoughts on “I’m free

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *