PURA VIDA – NJUT AV LIVET!
Begreppet Pura vida används frekvent i Costa Rista, det är den spanska betydelsen för ett ”rent liv”. Det används i många former, du kan hälsa med frasen och det är även en synonym för ”utmärkt”. Ticos – den självutnämnda termen Costarikaner själva väljer att kalla sig – följer den här livsstil och är några av de mest underbara människorna på jorden. Pura vida är som den spanska versionen av ”hakuna matata”.
Källa: Urbandictionary
RASTAFARIKULTUR I SANN REAGGAE-ANDA I PUERTO VIEJO
Välkommen till Puerto Viejo. Många kommer från den afro-karibiska kulturen och därför pratas det mycket engelska. Det är rastafari kultur med dreads, Jamaicanska färger och reggaemusik som gäller. Puerto Viejo är känd för den största och mest kraftfulla vågen i Costa Rica, som kallas Salsa Brava. Den är endast för pro-surfers då man lätt kan slå huvudet i det grunda revet om man faller fel från den höga vågen.
STÖKIGT HOSTEL OCH MYCKET DROGER
Det kretsar en hel del droger kring Puerto Viejo, vilket vi tydligt fick erfara då vi lyckades bosätta oss på ett hostel som var som en droganstalt. Det var inte lätt att hitta boende över nyår, så det fanns inte så mycket att välja på. På vårt hostel var den ena mer neddrogad än den andra. Det var helt omöjligt att förstå vad de försökte säga till en när de mumlade med ögonen pekandes åt olika håll halvt stängda. De flesta bara satt och chillade, de rörde inte så många muskler per dag.
Det fanns andra lite mer stökiga. Till exempel en man med krasslig röst som ständigt var högljudd och trodde att han ägde hela stället. Det saknades ett köttstycke i hans nacke av oklar anledning, men han skröt gärna om hur många skallar han hade sparkat på under sitt liv.
Ett annat exempel var ”alkoholisten”, en liten filur som vinglade omkring varje dag och natt och irriterade varenda människa han ramlade in i. Framför allt irriterade han mannen ovan nämnd. Det var otaliga fighter dessa män emellan med knivhot och blåtiror inblandade. Allt detta skedde alltid utanför vårat rum. Vi vågade inte gå ut när vi hörde stöket. Det smälldes dessutom en massa små raketer utanför vårat fönster så högt att vi trodde huset skulle braka ihop. Ibland var det oklart om ljuden kom från raketer eller från skottlossing.
MÅNGA UDDA KARAKTÄRER I OLIKA ROLLER BODDE PÅ HOSTELET
En annan nämnvärd person är ”Veganmamman” som tältade utanför vårat rum på golvet. Hon hon höll på att tyna bort. Veganmamman lyssnade på gospelradio nätterna långa för att överrösta hostelets alla drogpåverkade. När hon inte lyssnade på gospel lagade hon vegansk mat i stora lass med sin enorma machetes. Lagade hon inte mat med sin mechetes så befann den sig i tryggt förvar på hennes rygg – alltid. Ingen ville bråka med Veganmamman, förutom möjligtvis ”Pachamama” nedan.
Pachamama – reggaedrottningen som härjade i köket 24/7. Hon tog över allt i köket när hon skulle laga mat. Hon lagade enorma mängder mat som hon sedan ville sälja för dyra pengar till oss på hostelet. Av oklar anledning kokade hon all sin mat i plastpåsar. Högljutt var hon uppe med tuppen på mornarna, framför allt skulle hon gärna bitcha med Veganmamman.
För att att inte glömma vår rastamon surfinstruktör. Han tog med oss ut och surfade och efter det lämnade han oss inte. Det gick inte att bli av med honom. Vi förstod inte vad han sa eftersom han var så hög hela tiden – han aldrig ens visste vad han själv hette. Recetionisten på hostelet var så hög att han inte kunde räkna så tillslut bodde vi en hel vecka tre för två, catching för oss!
Trots allt detta så tyckte jag mycket om Puerto Viejo, det var väldigt speciellt men speciellt är bra!
