Slut för denna gång

En resa måste ta slut någon gång, och det har den gjort nu. Två underbara veckor med två härliga familjer gick fortare än någonsin. Efter Koh phangan gjorde vi allt som vi redan gjort flera gånger, hyrde moppe, gick på marknad, drack drinkar, åt för mycket, brände oss i solen. Ja, allt som man gör under goda dagar helt enkelt.

Vi hängde med familjerna till flygplatsen i Bangkok, vinkade av dem där och sedan väntade en sista kväll för mig och Jossan i huvudstaden. Vi åkte till vårt kära hotell som vi bodde på i början, där vi fick lämna av typ hälften av vår väska för att kunna shoppa nya grejer. Hur hade vi klarat oss utan Sopa, den underbara hotellägarinnan som behandlade oss som sina döttrar? Världens mest hjälpsamma och vänliga tjej, jag önskar att det går bra för henne och sitt nyöppnade hotell. Vi kom fram sent på kvällen, men personalen satt uppe och väntade på oss och visade oss vårt rum. Nästa dag kunde vi ha kvar rummet så länge vi ville, utan att checka ut. Så jäkla sjysst. Hela dagen gick åt till den sista shoppingen. Vi åkte bort till en superstor söndagsmarknad som var helt kaos, tills vi insåg att vi var tvungna att spendera den sista tiden på shoppingcentret MBK en sista gång. Vi shoppade loss tills vi storknade, Levis jeansshorts för 12 kronor, otaliga Ray Ban solglajor för 50 spänn styck, hörlurar för 20 lappen, Mulberry skinnväska för 500 kronor och Converse skor för 200 spänn. Bland annat. Thailand är allt bra billigt, men allt är också fejk. Fast vad gör det? Det är kul att shoppa i alla fall. Efter alltför många timmars shopping så bar det av till hotellet för en sista dusch och en sista packning i den välanvända resväskan som återigen var proppfull. Resten av packingen flög hem i familjens väskor kvällen innan, så vad hade vi gjort om inte Sopa låtit oss lämna våra grejer hos henne? Helt perfekt var det. Sedan var det bara att säga Lakorn Thailand och ta sig ut mot flygplatsen. Som sagt, resan måste ta slut någon gång, och denna gång är nu vilket inte känns kul alls. Men allt är inte alltid kul, vi får väl försöka lära oss det.

Hej då Thailand, böljande värme, klarblåa vatten och glatt folk. Hej Sverige, kyla, slask och instängda människor.