Dag 3 – Segling över Biscayabukten

Jag och Niclas tog oss upp på morgonen och kastade loss. Vi styrde kurs mot A Coruña i Spanien. Biscayabukten kan vara väldigt stökig men väderprognosen lovade oss gott och vågorna var väldigt långa och följsamma. Det dröjde inte länge förrän vi gästades av delfiner igen, flera gånger om!

Val!!!

Precis efter lunch stod jag inne i båten när jag hörde Jocke svamla om att han såg val. Vi alla kastade oss upp på däck, och mycket riktigt så var det något stort som sprutade vatten som en fontän inte alls långt ifrån båten! Den kom närmare och visade sig vid ytan flera gånger. Den var gigantisk!! Alltså wow, adrenalinruset hos oss alla ombord var på högsta nivån, det kändes helt sjukt att se ett sådant enormt djur simmande precis bredvid oss. Det måste ha varit flera stycken för vi såg några mindre också. Vi tror att det var knölval – med våra inte så speciellt avancerade valkunskaper. Vad det än var för något så var det helt osannolikt och så jääääkla coolt!

Lite senare såg vi rörelse i vattnet och en massa fåglar som dök ned för att fånga fisk. Snart insåg vi att det var valar som föste ett fiskstim framför sig. Det var svårt att se valarna för det var ganska långt bort, men någonting var det där i alla fall! Delfiner kom och gick under dagen och tillslut tappade vi räkningen på hur många gånger vi hade sett delfiner. De kom till och med förbi när jag och Jocke satt på första nattpasset. Man hörde små blåsljud bredvid båten och så såg man svarta skuggor av delfinerna i fullmånens sken.

Dag 4 – ingen vind, inga vågor

Det var en rofylld natt ute på Biscaya. De mjuka lugna vågorna vaggade oss till sömn medan en och en var ute och tog sitt nattpass. På morgonen hade vinden ebbat ut, det var så lugnt och tyst och knappt en krusning på vattnet. Vi blev tvungna att sätta på motorn, och i samma stund såg vi svarta ryggfenor sakta röra sig fram genom vattnet. Vi styrde efter dem för att komma närmre och med hjälp av en guidebok kom vi fram till att det var Pilot whale, runt 6 meter stora. Lite senare såg vi också en Mink whale! Natten blev också lugn utan vind så vi var tvungna att gå för motor.

Dag 5 – Land i sikte!

Sent på morgonen började det blåsa så vi kunde segla – äntligen! Och vilken seglats det blev! Med gennacker surfade vi fram i vågorna och fort gick det. A Coruña närmade sig med stormsteg, vi firade med cava och jamón och vi var riktigt peppade på att komma i hamn. Vi hann i hamn i tid nog för en spansk middag på stan. Självklart skulle vi avsmaka de spanska specialiteterna bläckfisk och seafood risotto. Efter några kalla öl somnade man gott kan jag lova!

Ett av världens mest stökiga hav

Det tog oss 61 timmar att segla sträckan på 347,49 sjömil över Biscaya. Vi hade ju all anledning att fira, att segla över Biscaya står på önskelistan hos många seglare. Det är dock många båtar som förlist på bukten. Djupskillnaderna på bukten går från 150 meters djup till 4000 meter som ett stort underhavsstup. När hela Atlantens vattenmassa byggs upp och sätts i rörelse och krockar med den branta kanten måste vattnet ta vägen någonstans, och då bildas extremt stökig sjö. Bara två dagar innan oss hade en segelbåt fått kalla på sjöräddningen. Det hade varit helt vindstilla och sedan blåst upp till 56 knop vind på bara tre timmar. Båten hade lagt sig helt platt på sidan i de 6-7 meters höga vågorna och allting gick sönder. Besättningen var väldigt tacksamma för sjöräddningen, de tror inte att de hade överlevt annars. Såklart är det så skönt att vi fick en så trivsam översegling, vi fick verkligen se Biscayas bästa sida!