Huacachina: Sandboarding i den peruanska öknen

Nattbussen från Cusco till Ica tog 16 timmar och det var kringliga vägar genom Anderna hela långa vägen. Galna vägar alltså! Väl framme i Ica var det platt mark och vi var äntligen nere på normala höjder igen på ca 400 möh. Till skillnad från den tunga luften på de högre höjderna gick det nästan att andas nu – om det inte vore för all ökensand som for runt i luften.
 

 
Sandboarding med snowboard utrustning | 100 Soles | 250 SEK* |
*kostnad per person under vår resa år 2014
 

 

EN OAS MITT I ÖKNEN – FULL MED SNOWBOARDS

Från Ica tog vi en taxi till Huacachina – en liten oas mitt i öknen. En väldigt liten by med en lagun, några byggnader och de höga sandbergen runt omkring. Coolt ställe! Trots att vi åkt på en svängig väg hela natten och egentligen bara ville sova, blev vi sjukt taggade av att se alla snowboards som stod längs med väggarna bredvid kaktusarna. Det såg så märkligt ut och det dröjde inte länge innan vi plötsligt stod på en bräda. Först väntade en hajk upp för sanden. Det var minst sagt jobbigare än att hajka i snö. Bra träningspass!
 

 
 

SNÖTÄCKTA TOPPAR, ÖKEN, DJUNGEL, VINGÅRDAR OCH HAV

Uppe på sandbergen såg vi Anderna i horisonten med snötäckta toppar. Den stora staden Ica tornade upp i dalen och där stod vi på en snowboard mitt i öknen. 70 km längre bort låg havet och bakom bergen fanns djungeln. Tittade vi ytterligare åt ett håll fanns det massor av vingårdar. Tydligen finns det över 100 olika landskap i världen, och Peru har typ 86 av dem. Det gick helt klart att föreställa sig där vi stod.
 


SNOWBOARD VS SANDBOARD – SKILLNADERNA

Snowcrossatleten Dito – som tränar med Argentinska OS-laget – tog med oss till de bästa ”backarna”. Sandboarding är en faktiskt en riktig sport. Grabbarna tränar snowcross och slopestyle på sand, i väntan på vintern då de kan åka på snö. Det var väldigt likt att åka snowboard.  Största skillnaden var att sluttningarna behövde vara brantare för att få fart och vi var tvungna att vaxa brädan med stearinljus emellan varje åk. Det som var annorlunda var att brädan gärna fastnade i sanden. Väljer du skuggiga sluttningar så är sanden snabbare.
 

Vi vaxade brädorna med stearinljus
 
Bästa skidliften någonsin!
 

ROLIGARE SKIDLIFT FÅR DU LETA EFTER!

Vi blev positivt överraskade av sandboarding – riktigt kul! Dessutom kan ju skidliften slänga sig i väggen. Jag har alltid fantiserat om ett skidsystem där liftarna var bergochdalbanor. Tänk vad kul det skulle vara! Nu fick jag nästan det. Liftar på berg som flyger iväg så fort det blåser går inte att bygga. Liftarna i öknen stavas Dune bugs. En slags bil som kan köra på sand, i alla möjliga vinklar och ja – detta var som bergochdalbana. Sjuuukt kul!
 

 
 

SAND ÖVERALLT 

Efter ett par åk med dunebug jeepen, brädan och några hajker senare drog vi till parken och hoppade. Det var ganska annorlunda då du verkligen behövde ta så mycket fart du bara kunde – inte ens då blev hoppet speciellt högt. Det var kul att testa! Jag hade ingen aning om att sandboarding faktiskt var en sport innan vi kom hit. Men det är klart, varför inte? De kör till och med ´wakeboard´ efter dunebugs-bilarna. Blåser det kan du köra sandkite. Fast då har du nog käkat sand så det räcker för en livstid framöver. Ja, det var väl det som var nackdelen med sandboarding – sand överallt. Annars var det sjukt nice att köra runt i linne och shorts och slippa frysa! Tänk på att inte ta med mobil eller en känslig kamera – de kommer bli fulla av sand! Min GoPro fick göra mig sällskap på den här turen. 
 
 

NATIONALDRYCKEN PISCO SOUR PÅ ’APRÉS SAND’

När vi kört ett par timmar var det dags för aprés-ski, eller after-beach – en blandning av de två, kanske aprés sand? Vi testade deras nationaldryck Pisco Sour. Den är gjord på Pisco som är en alkoholhaltig dryck gjord på vin, blandat med vispad äggvita, lime och kanel. Helt okej faktiskt! Däremot, ren Pisco var ingen höjdare. Väldigt stark och smakade mindre bra (läs skitäckligt). Den satte fart i våra kroppar, helt plötsligt kunde vi dansa både Salsa och Reggaeton.
 
 

ÄNTLIGEN VARMARE KLIMAT!

Huacachina var riktigt nice! När vi inte körde sandboard hängde vi vid poolen och svettades sönder. Äntligen riktig värme! Dock är kvällarna fortfarande inte så varma, jeans och cardigan är det som gäller, men det är ju långt ifrån snöslaskiga La Paz!


 


Share

0 thoughts on “Huacachina: Sandboarding i den peruanska öknen

  1. Kul att du var där! Tänk att där har jag ju också varit, utan att ha åkt snowboard på sand då. Pisco är blä ja. Däremot minns jag inte att man kan se anderna med snötoppar där, har lite svårt att tro det, är du säker att det inte var något annat du såg? Men anderna ja, snö njae?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *