Om att transportera sig i Sydamerika

Att transportera sig i Sydamerika kan verkligen vara en upplevelse. Det finns turistbussar för dig som vill betala lite dyrare bussresor – och så finns det lokalbussar och minibussar. De är billiga och kan minst sagt erbjuda många speciella upplevelser. Ofta är de överfulla – du kan få sitta i någons knä eller ha någons bebis i din famn.


TRAFIKSÄKERHETEN INTE I FOKUS

De har en skräckinjagande förtjusning av att köra om där det är minst lämpligt. Ofta vill de även hålla sig på fel sida om vägen så ofta som möjligt, för att väja tillbaka in i sitt eget körfält bara i sista sekund vid mötande bilar. Vägarna är gropiga och skumpliga. Kör du bland bergen kommer det suga till i magen – sitt för all del aldrig längst fram, högst upp i en dubbeldäckare. Du får alldeles för bra utsikt ned för stupet samtidigt som busschaufören gasar på i kurvorna.



GENOMSÖKNINGAR EFTER FLYKTINGAR OCH DROGER

En natt blev en buss vi åkte med stoppad och det var något mysko som pågick utanför. Polisen sökte igenom bagageutrymmet i bussen och helt plötsligt sprang två grabbar iväg med ihop-tejpade kartonger som det körde bort med en bil. Två andra gånger har vi blivit stoppade för genomsökning av flyktingar – den ena gången var poliserna beväpnade med gigantiska gevär som strök våra armar när poliserna tryckte sig igenom den trånga bussen.


FÖNSTERSHOPPING – BOKSTAVLIGT TALAT

Säljarna står på gatan och säjer läsk och annat upp i fönstren när bussen står vid rödljus.

En gång kom det in ett gäng säljare med en färgglad säck som de placerade i sätet intill oss. Där i låg det ett stort djur som kvinnan styckade med en stor machetes och sålde bitar i plastpåsar till folk på bussen. Det låg köttslamsor kvar på golvet och sätet när de gick av nästa hållplats.

I Uyuni hoppade det på en säljare som stod och pratade i evigheter om någon quinoa blandning som skulle fungera som Viagra. Bussen blev bjuden på ett smakprov.


EN BUSS KOMMER LASTAD

En tant skulle flytta men hade antagligen bara råd att åka buss. Hela hennes hem skulle in i bussen och det var kastruller i taket och bord i gången.


INDIANA JONES

I Bolivia flög vi ett extremt litet plan där vi satt på plats nummer 1 och 2. Det fanns ingen dörr in till cockpit och vi boardade planet ganska direkt från djungeln, det kändes som en privatflygning. Färjorna i Bolivia var udda också. Där fraktades bussarna med färjor som man paddlade fram med stockar som gick ned till botten, medan passagerarna åkte en annan färja vid sidan av.


Amazonas


 

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *