Dag 8 – Islas Cíes

Från Muxia tog vi oss till Islas Cíes som var en heldags-etapp. Vi kom fram vid skymning och ankrade för svaj i viken längs med sandstranden. Även denna kväll hann vi iland till en utsiktsplats lagom till solnedgången, och denna gång hade vi med oss rödvin, ost och kex. Alltså kan det bli bättre?! Sanden på stranden var vit och len mot fötterna och massor av fåglar svävade omkring och skuggades från solens sken. Så vackert, och så härligt att ligga vid en ö istället för en hamn. Somna till ljudet av vågorna som rullar in på stranden och att vaggas till sömns i sin koj, inte helt dumt det!

Dag 9 – nattsegling i dimma med delfiner i mareld

Nästa morgon gick upp till soluppgången som var magisk som vanligt. Sedan tog vi en heldag på ön. Vi gick runt 12 km runt ön och skådade de maffiga vyerna. Den hårda karga Atlantsidan kontra ostsidan med dess vita stränder, öarna liknade på något sätt Jurassic Park eller jag fick accociationer från filmerna från Landet för längesedan. Det var en riktigt fin och välbevarad ö!

Efter middagen tog grabbarna ett sista dopp när vi upptäckte hur mycket mareld det var i vattnet. Vi blev så faschinerade att vi sprang in i båten och bröjade pumpa vatten i diskhon och på toan – båten förvandlades till ett självlysande diskotek när marelden forsade igenom slangarna. Så coolt!

Efter doppet kastade vi loss mot Porto, vi hade natten framför oss. Under natten var det dimma och till mitt pass 02-05 var den så tät att man kanppt såg fören på båten. Det var jäkligt sketchy, så mörkt och dimmigt. Rätt vad det var dök det upp fiskeflaggor precis intill båten som var helt omöjliga att se i förtid. Tillslut började jag se i syne. Jag tyckte mig se en båt som lyste upp vid ett tillfälle, men den försvann lika fort igen. Jag bestämde mig för att det måste varit en val jag sett som plaskat i marelden som lyste upp i dimman haha. Däremot var det faktiskt en båt som dök upp vid ett annat tillfälle, inte alls långt ifrån, men den fanns inte med på AISen. Sjukt obehagligt, det var många gånger jag fick nervösa sammanbrott den natten haha. Lagom till att Jocke kom upp för att avlösa mitt pass gästades vi av delfiner som kom simmandes i marelden. Vid det här laget hade dimman lättat lite så månens ljus kunde tränga igenom. Detta var ett ögonblick i total magi. Delfiner simmandes i mareld i den svarta natten till ljuset av månens sken…. Vi blev helt möllösa. Jag måste nog skriva ett helt inlägg om bara dessa magiska delifner!