De två sista dagarna på Robinson Crusoe Island handlade mest om relaxing. Något som inte är speciellt svårt när du är omgiven av fijianer som gör allt i så kallad Fiji-time. Det finns ingen stress eller några måsten. Vi solade, snorklade, gjorde armband av kokosnötter, spelade beachvolleyball, fick massage och lärde oss dansa med höfterna. På kvällarna satt vi på sanden, drack kava och lyssnade på sköna låtar som sjöngs till gitarr.
AVSLAPPNAD AV KAVA
Jag och Jossan dricker med ögat så har vi inte lyckats få i oss tillräckligt med kava för att få den avslappnade känslan som alla fijianer är ute efter varje kväll. Däremot har vi fått uppleva hur andra beter sig efter ett par ’tsunamis’ – stora skålar. Allt eftersom kvällarna gick märkte vi skuggan av människor som höll till lite i bakgrunden och knallade omkring som zombies. De var aldrig tillräckligt trötta för att somna sittandes. De var däremot tillräckligt slöa för att inte orka prata eller göra annat än att bara sitta och stirra ut i intet. Jag kallar det att de är kavaholics (alkoholister av kava), de kallar det för total avslappning…
DYKNING UTANFÖR ROBINSON CRUSOE ISLAND
Ön kändes som vår och vad vi än ville göra hjälpte personalen oss. Vi blev som en liten familj och blev bland annat bundis med dykinstruktören. För en billig penning kunde vi göra ett dyk. Vi dök ned på 15 meter i 45 minuter och korallerna var fantastiska. Där såg vi stora som små fiskar och en sköldpadda svävade förbi oss. Det var en annorlunda upplevelse att vara så djupt ned, i Cairns såg vi fortfarande ytan när vi kollade upp. Men av någon konstig anledning kunde jag inte slappna av, jag tyckte att det var obehagligt. Varför vet jag inte, kanske hade jag bara en dålig dykardag… Men nu har vi i alla fall dykt i Fiji också!
HÄFTIG DANSSHOW MED ELD
Sista kvällen bjöds det på dansshow. En riktigt grym sådan. Det började med en kille som dansade med eld. Rätt var det var kastade han eldspjutet upp över vass-taket som vi satt under, över till andra sidan där en annan kille tog emot den. Sjukt coolt. Sedan fortsatte det i den stilen. Tjejerna vickade på höfterna med deras vackra leenden och killarna rörde sina sexiga, svettiga, vältränade kroppar i härliga mooves. (Ja, fijianer är riktigt heta.) När showen närmade sig sitt slut ropade de in oss – så kallade islanders (vi få öbor som övernattade på ön). Vi fick stå och dansa hej då med dem till alla dagsgäster.
AVVINKADE MED SVAJANDE FACKLOR
Till det känsliga stadiet då vi var tvungna att säga farväl till vår nya familj – och Fiji överhuvudtaget. Nästa dag var det dags att flyga ut ur landet. Nästintill lipandes tog vi oss bort till småbåtarna som skulle ta oss tillbaka till fastlandet. Både personal som nattgäster sjöng och spelade gitarr åt oss på stranden med svajande facklor i händerna. De ropade våra namn och vinkade av oss när vi långsamt tuffade iväg och lämnade ön bakom oss. Så var det dags att lämna paradiset för denna gång…
