---

» INLÄGGET INNEHÅLLER ANNONSLÄNKAR. LÄS MER HÄR. «

---

Då var det dags igen, kanske en årlig tradition? Självklart pratar jag om mitt gästspel på den här fina bloggen som min bättre hälft styr i vanlig ordning. Den här gången handlar det om terränglöpning, traillöpning, trail, fjällvandring eller kalla det va ni vill, kärt barn har många namn. Förra gången var det guiden: Mountainbike weekend på Höga Kusten. En skillnad mot senast jag gästade här är att Henke som var med på turen har hjälpt till att summera och skriva inlägget, kanske ni gillar det? Då ställer vi mer än gärna upp på liknande upptåg! (och då gärna traillöpning )

Rubriken Kungsleden Traillöpning och den lilla faktarutan nedan skulle egentligen kunna sammanfatta allt det nödvändiga för en van fjällöpare. Men vi tänkte beskriva en lite mer utförligare bild av vad man kan förvänta sig och vad som framförallt förväntas eller krävs av dig som planerar att springa Kungsleden Trail från Vakkotavare till Abisko.

---

• 

• 

• 

---

---

VÄXLANDE VÄDER I FJÄLLEN

Även om det oftast är det fina och mest najsiga som fastnar på bild så kan vädret slå om väldigt snabbt i fjällen och bli rent av stökigt. I värsta fall kan det bli livsfarligt om man inte är förberedd. Men vi ska inte hymla, vi hade sjukt tur med vädret ändå vilket bilderna visar. Då är det lätt att glömma hur förjävligt det kan bli uppe i fjällen.

---

VÅR TRÄNINGSBAKGRUND

För att ni ska få någon känsla av vad vi “baserar” vår upplevelse på så kanske det är bra att veta hurdan fysik vi har. 

Anton som ni kanske är vana att se här i tidigare inlägg titulerar sig som en gammal hockeyspelare. Det var 12 år sedan han var aktiv och blev aldrig bättre än en gnuggare i norr 2:an. Sportintresset har sedan mynnat ut i all möjlig individuell konditionsträning. Han pysslar med det mesta som går att utöva utomhus och då framförallt löpning och nu på senare år traillöpning.  Mängden träning varierar nog mellan 5-8 timmar i veckan med några toppar och dalar givetvis. Han tror att han skulle göra Ultravasan på 9,5 timme och Highcoast trail under 5 timmar.

---

• 

• 

---

Henke (som agerar modell på 99% av bilderna) är även han en gammal hockeyspelare (ca 14år sedan). Dock visar han lite tendenser på att ha varit mer av en pucktrollare än Anton när gubb-bandyn här i Tavelsjö utspelar sig på söndagar!

Vi tränar mycket ihop och vi skulle säga att det enda som skiljer oss i “löp fysik” skulle vara dagsformen. Alltså är vi väldigt jämna även om Anton har lite mer “asfalts steg” och kommer egentligen till sin rätt när det är flackt medans Henke alltid försvinner framför när det blir som stökigast i terrängen. Vi är ett bra team helt enkelt vilket är viktigt för att det ska fungera när man är som tröttast och i värsta fall kanske lite utsatt för väder och vind. Ett positivt mindset är otroligt viktigt när det blir lite motvind!

---

---

VAL AV RUTT

Vi hade som plan att åka upp med nattåget från Umeå-Abisko och sedan springa ner mot Vakkotavare för att möta upp Emelie och avsluta på Saltoluokta. MEN! På grund av att tågbiljetterna var slut och att det även råder Coronautbrott i Gällivare såg vi ingen annan chans till att kunna genomföra vår planerade Kungsleden traillöpning-drömtrip utan att behöva muta Emelie. Hon fick supporta oss genom att skjutsa oss till Vakkotavare för att sedan fortsätta till Abisko och vänta in oss där. En STOR eloge åt Emelie och vi kan inte tacka dig nog mycket! TACK TACK TACK!! Planen blev alltså:

---

Dag		Start	Slut	km	Service
ON natt			Stora sjöfallet SOVA
TO morgon	1	Vakkotavare	Teusajaure	16	Bastu/butik
TO morgon	2	Teusajaure	Kaitumjaure	9	Bastu/butik
TO lunch	3	Kaitumjaure	Singi	13	Inget
TO kväll	4	Singi	Sälka SOVA	12	Bastu/butik
FR morgon	5	Sälka	Tjäktja	12	Inget
FR kväll	6	Tjäktja	Alesjaure SOVA	13	Bastu/butik
LÖ morgon	7	Alesjaure	Abiskojaure	21	Bastu/butik
LÖ lunch	8	Abiskojaure	Abisko SOVA	15	Björkliden

---

PACKNINGEN

Planeringen och packningen är egentligen viktigast på en sådan här tur. Planerar man bra, har en plan A, B, C och har man även tänkt igenom vad man ska ta sig till om det värsta händer så brukar det konstigt nog inte hända heller. Om det händer blir det inte lika smärtsamt.

Packningen var en ganska stor grej för oss att planera. Vi ville absolut inte bära med oss mer vikt än nödvändigt. Samtidigt ville vi inte vara naiva inför fjällens väder och vind och komma helt utan reservplan.

---

LÖPARRYGGSÄCK

Sedan tidigare har vi båda som vi använt oss av hemma i Tavelsjö när vi är ute på tur och är väldigt nöjda med den. Vi testade att packa och löpa med vanliga löparryggsäckar men vi blev inte så tillfredsställda och resonerade kring skavsår och att väskan guppar och slår.

Vår vän lånade ut sin så vi kunde provpacka den tänkta packningen och den satt som ett smäck! Det var verkligen stor skillnad, vilket resulterade i att vi beställde varsin. Eftersom vi hade en varsin 5 liters sedan tidigare var vi säkra på storleken, det enda kruxet var att hinna få hem den levererad i tid innan avresa, men de kom i sista stund!

---

---

HENKES OUTFIT

---

---

• 

• 

---

I RYGGSÄCKEN:

---

---

• 

• 

• 

---

ANTONS OUTFIT – DET SOM SKILJER VÅRA UTRUSTNINGAR

---

---

TOTAL VIKT

Antons packning slutade på ca 4kg. Henkes slutade på samma vikt minus kameran. Samt enligt honom hans Salomon Bonatti WP jacket som han är väldigt nöjd med och ger 5 plus för funktion och dess obefintliga vikt!

Vad saknades i packningen? – Dunshorts

Vad var överflödigt? – Pocketbok. (vi läste halva förorden innan John blund knackade på)

---

SÄKERHET – MED RESPEKT FÖR FJÄLLEN

---

Angående säkerhetstänk så gick det som tur var som vi hade planerat. Det enda undantaget var att vi inte fick komma in i Singi-stugan för att värma oss medans vi åt. Då åkte dunjackan fram under vår måltid.

Vår plan B om man skulle skada sig eller om vädret skulle slå om och bli riktigt grisigt var alltid att kunna ta sig fram till nästkommande stuga på ren vilja. Om vädret slår om tänkte vi att det ”endast” är en timmes krigande innan man får komma in i skydd. Vad gäller skador så har vi båda den tryggheten i oss att vi vet att med en stenhård lindning med en Dauerbinda kan vi plåga oss vidare till nästa stuga trots att det kommer göra ont och ta längre tid.

Plan C hade vi ifall att en av oss inte ens skulle kunna ta sig vidare även med hjälp av den andra. Om det vore för långt till nästa stuga för den ena att bära den andra så anser vi att vi hade tillräckligt mycket förstärknings-, och regnplagg samt värmefilt. Då hade vi kunnat hålla värmen i väntan på att den andre springer utan packning till nästkommande stuga för mer bärhjälp och ev nödtelefon.

---

5 SNABBA TIPS:

---

• Planera alltid för storm, njut av solen om så blir fallet.
• Fjällen tar tid och energi.
• Planera energiintag, jobba förebyggande.
• Det går att betala med kort på i princip alla stationer med kiosk. Det går alltid mer pengar än du tänkt (vi hade bara cash med oss).
• Kom ihåg: det är betraktarens öga upplevelsen beskrivs ifrån. Fråga folk du möter om vad som väntar dig i form av snöläge till exempel. Du kommer få tips efter den tillfrågades upplevelse – det vill säga – vi fick tipset om att Tjäktjapasset var förjävligt och absolut inte skulle gå att springa. Men det visade sig bli de bästa kilometrarna vi löpte på hela resan. Vi sa till dem att leden vi kom från var fin och relativt “torr” vilket säkert dem sedan i efterhand måste ha tyckt att vi ljög haha…

---

DELSTRÄCKORNA

---

DAG 1 | STRÄCKA 1 | VAKKOTAVARE – TEUSAJAURE

---

---

• 

• 

• 

• 

---

BRANT STIGNING OCH DÄREFTER LÄTT TRAILLÖPNING

Vi började vid Vakkotavares STF stuga. Leden startar som många andra av Kungsledens sträckor med en brant stigning eftersom vi ska upp på en kalfjällsplatå. Glöm inte bort att kolla bakåt för att njuta av utsikten ibland! Vi valde att gå/jogga uppför backen och det tog nog ca 25 min och 300 höjdmeter innan vi fick ta våra första “sammanhängande” löpsteg. Stigen erbjöd relativt lätt traillöpning med mindre tekniska inslag i form av bäckövergångar och korta stenpartier. Det var blött men det har nog att göra med att det var så pass mycket snö kvar efter den snörika vintern.

---

• 

• 

• 

• 

---

RODDTUR

Sträckan avslutas med en liten roddtur på ca 1km. Vi hade turen att det fanns två båtar så vi slapp ro tre gånger, (man måste alltid se till att minst en båt finns på varje sida). Sammanfattningsvis var det en behaglig första sträcka med mycket stigning i början och många fina vyer som avslutades med lite rodd och ett varmt välkomnande av Teusajaure stugvärd.

---

• 

• 

---

STF SERVICEAVGIFT FÖR ANVÄNDNING AV KÖK

Vi valde att köpa en varsin konservburk med Chiliconcarne och torkade upp strumporna inne i en av stugorna och vätskade upp ordentligt. STF tar ut en Servisavgift på 200kr för att gå in och använda köket, detta var något vi inte hade koll på och som senare rubbade vår planering en aning.

---

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

---

DAG 1 | STRÄCKA 2 | TAUSAJAURE – KAITUMJAURE

---

---

• 

• 

---

TEKNISKT BLAND STENPARTIER

Sträckan börjar med en brant stigning (ca 30min/270 höjdmeter) från sjön längs med en vacker jokk upp på fjällplatån. Väl uppe på platån har man 3km medelteknisk traillöpning framför sig innan den övergår till att bli mer teknisk. Det vill säga att det var sammanhängande stenpartier som gör att du får anpassa fotnedsättningen för att komma undan utan en stukning – man får liksom slingra sig mellan stenarna.

---

• 

• 

---

Sista kilometrarna följer man en vacker bäck. Väl framme vid stugorna kändes det som att man nästan sprang “in” i stugorna. Vips var man liksom inne mitt emellan dem, vanligtvis ser man stugorna på håll och hinner tänka en och 7 gånger om man inte är framme snart! När vi väl var framme så fyllde vi på med vätska, Resorb, Tailwind och åt en energibar.

---

• 

• 

• 

---

DAG 1 | STRÄCKA 3 | KAITUMJAURE – SINGI

---

---

• 

• 

---

VANLIGAST ATT GÅ STRÄCKAN FRÅN NORR TILL SÖDER

Starten börjar i relativt tät vegetation och en del blöta övergångar. Det var lite stenhälls-löpning blandat med blöt vegetation. En parentes som slog oss nu när vi var på vår tredje delsträcka var att vi inte hade stött på någon som gått åt samma håll som oss. Samtliga som vi har stött på har valt att gå från norr till söder.

---

---

Sträckan går från vegetation till en väldigt behaglig löpsträcka. Vi kommer nämligen in i södra delen av Singidalen. Väldigt slående vyer men det blev inte mycket foton härifrån på grund av ett ganska kallt regn.

Man kan börja skymta Singistugorna på ganska långt håll mot slutet och man hinner nästan börja känna smaken av mat innan man ens är framme. I slutet övergår löpningen till att bli lite med kuperad i form av stenblock trots att vi är i dalen. 

---

---

INTE SJÄLVKLART ATT KUNNA NYTTJA STUGORNA FÖR LUNCH

---

Väl framme i stugorna så blir vi välkomna av två stugvärdar som följer sina order till punkt och pricka. De lät oss inte komma in då vi inte hade bokat övernattning. Vi fick inte nyttja serviceavgift heller men eftersom de såg att vi var i behov av energi så hjälpte de till att koka vatten till oss så vi kunde äta vår frystorkade mat. Så snabbt vi kunde slevade vi i oss eftersom vi började frysa rejält, trots dunjacka och förstärkningsplagg hackade vi tänder (praktiskt när man äter hehe). Vi såg till att komma på rull mot Sälka så snart som möjligt.

---

DAG 1 | STRÄCKA 4 | SINGI – SÄLKA

---

---

• 

• 

---

FYRA MIL AVKLARADE, EN MIL KVAR

---

Vi lämnar Singistugorna ganska nedkylda men med ny energi i kroppen. Sista etappen för dagen kom också att bli den mest krävande då de cirka 4 milen vi avklarat börjat sätta spår i våra kroppar. Vädret visar sig inte heller från sin bästa sida.

Traillöpningen följer fortsatt Singi-dalgången och stigen ringlar sig fram efter Tjäktajokka med mäktiga bergssidor på båda sidor om oss. Terrängen är fortsättningsvis ganska varierande men överlag en relativ lättlöpt sträcka. För vår del var denna nog den tyngsta sträckan på vår resa då suget att komma i mål för dagen var det som drev oss framåt. 

---

---

MÄKTIGA VYER MOT KEBNEKAISE-MASSIVET

Senare delen av sträckan efter Kouperjåkka vindskydd börjar vi kunna skymta delar av Kebnekaise-massivet i öster. Det var mäktiga vyer in i dalen mot drakryggen och de andra höga topparna i området. 

På relativt långt avstånd kan vi skymta Sälkastugorna, vårat mål för dagen. Energin kommer genast tillbaka då den kalla ölen vi gjort oss förtjänta av närmar sig med stormsteg. 

---

• 

• 

• 

---

HÄRLIGT UMGÄNGE MED PÅ STF-STUGAN

Framme vid Sälka möts vi av (återigen) fantastiskt trevliga stugvärdar som hälsar oss välkomna. Vi tar självklart sikte mot butiken det första vi gör för att inhandla alla förnödenheter kvällen och morgonen kommer kräva. Trötta men fantastiskt nöjda med dagen inackorderar vi oss i stugan. Där tillbringade vi kvällen med en man från nederländerna, en man från tyskland samt ett svenskt par som alla delar med sig av sina historier från leden och livet. Det här är lite av tjusningen med att bo på STF, man träffar så mycket trevligt folk! Tar man sig tid att lära känna någon så får man väldigt mycket tillbaka.

När vi körde upp till Stora Sjöfallet innan turen stannade vi till i Skellefteå för att inhandla snacks. Bland annat köpte vi varsin pocketbok för att fördriva tiden med i stugorna. Såhär efter första dagen, hur många sidor tror ni vi läste där på kvällen?

---

• 

• 

---

DAG 2 | STRÄCKA 5 | SÄLKA – TJÄKTJA

---

---

• 

• 

---

LITE SEGA EFTER GÅRDAGEN

Vi vaknade upp till strålande sol, det var inte enligt prognos men vi klagar inte!  “Man har varit med om värre” haha! Vi var ganska sega i kropparna och konstaterar att våran första dag var lite köttigare än vi hade förväntat oss. Packning och lite väder/vind gör sitt helt enkelt och om man inte är van vid det så rekommenderar vi att testa innan. Enligt oss är det stor skillnad på att springa med 0 eller 4 kilo extra.

---

• 

• 

• 

---

TEKNISK OCH BLÖT TERRÄNG

Det fina vädret höll i sig och vi startade turen mot Tjäktja i bara underställ i en ganska teknisk och blöt terräng. Vi passerade många snö-överfarter på ca 20-30m vardera och det var svårt att få något flyt i löpningen. Inget löpsteg var ens nästan det andra likt. Vi möter mer folk nu, dels för att signaturleden Nikka-Abisko leden går här och även för att helgen kommit igång (tror vi). 

---

---

BÄSTA STRÄCKAN PÅ TUREN

Efter ca 7km kommer vi till Tjäkjtapasset (9km från start till toppen av passet). Det är en ganska krävande stigning som vi var tvugna att promenera uppför. Väl uppe på passet är terrängen snötäckt till 100% – vilket vi var rädda för. Men till vår förtjusning var våra kommande 2km ner från passet kanske den mest minnesvärda och skönaste traillöpningen på hela resan (om inte det här året?!).

Någon kilometer av stig, sten och spång efterföljde innan vi kom fram till den vackra Tjäktjastugan som ligger på kammen av en stor bäck med den största snödrivan jag sett, uppskattat 8-10 meter?! Vi valde att torka upp underställen i solen, äta lite snacks och stretcha. Ett stort plus till den trevliga stugvärden! En notering angående sträckan var att det kändes som att man behövde springa lite på skrå hela tiden.

---

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

---

DAG 2 | STRÄCKA 6 | TJÄKTA – ALESJAURE

---

---

• 

• 

---

FULLT FOKUS MOT ALESJAURE

Efter en välbehövlig “lunch” bestående av snacks, energidryck, gels samt vatten – och inte minst fantastiskt trevlig pratstund med stugvärden som verkligen bekräftade talesättet “ibland är det en liten värld vi lever i” -fortsatte vi vår resa mot slutmålet för dagen; Alesjaure.

Löpningen var likt sträckan från Sälka till Tjäkta – riktigt stökig bitvis där tekniska stenpartier blandas med varierande snöfält. Det var även fortsättningsvis många blöta partier som sammantaget skapar en orytmisk löpning där det krävs fullt fokus hela tiden. Viktigt att tänka på att löpningen överlag är väldigt teknisk vilket gör att kilometrarna tar tid och är energikrävande. Då totalsträckan för oss denna dag var betydligt kortare än dagen innan tar vi det ganska lugnt och fokuserar på att inte göra några onödiga misstag då vi båda känner att löpningen dagen innan mer tydligt än förväntat satt sina spår. 

Vädret är fortsatt fint, cirka 10 grader varmt, växlande molninghet och svag vind. Vi känner båda att det är precis det här vi letar efter i vår löpning – fokus på upplevelsen, inte kilometertider, tröskelnivåer och träningsscheman. Vi färdas på fjället snabbt och lätt – på vårat sätt.

---

• 

• 

---

KONTANTERNA BÖRJAR SINA

Framme i Alesjaure checkar vi in och självklart tar vi direkt sikte på butiken där vi inhandlar vår middag för dagen. En snabb överslagsberäkning över våra finanser visar att kontanterna sinar snabbt och för att vi skall kunna inhandla det mest nödvändiga på vår resa mot Abisko får vi tyvärr avstå vissa “förnödenheter” (läs andra ölen vardera). Stugvärdarna som ser hur besvikna vi blir över detta hittar snabbt en lösning som gynnar oss båda. Vi får en öl var mot att vi byter den (svintunga) gas-tuben till stugan vi bor i. I samstämmig kör går vi med på detta och vi blir som två barn som just fått lördagsgodis, på en fredag.

---

• 

• 

---

LYXMIDDAG Á LA FJÄLLEN

Efter ett kallt men välbehövligt dopp i den fruktansvärt kalla sjön, ett “styrkepass” med att byta ut gastuben för att förtjäna våra två öl  följt av eldning och stretchning (vilket vi glömde dagen innan) är vi redo för middag.

Här ska jag nu dela med mig av receptet för lycka efter två dagars löpning på fjället:

• 500g pasta (valtfri sort)
• 1 tub mjukost (valfri sort)
• 1 paket pepparsalami (valfri sort)

Koka pastan, hacka salamin, tillsätt mjukost och salami och rör om. Serveras fördelaktligen med en öl. Ät och njut! Denna gourmetmåltid toppades sedan av med snabbkaffe och umgänge som bara kan göras där telefoner saknar täckning. 

Hur många sidor tror ni vi läste i boken denna kväll?

---

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

---

DAG 3 | STRÄCKA 7 | ALESJAURE – ABISKOJAURE

---

---

• 

• 

---

MORGONSTRETCH

Vi startade dagen efter en längre vila (i jämförselse mellan dag 1 och 2) i en riktigt fräsch stuga – beläget på en udde med bastu och brygga ut mot vattnet – med en rejäl kolhydratsladdning. Ytterligare en rejäl grötportion fick vi i oss som man kan köpa i kiosken för 10kr/hg. Våra gubb-stela hockeykroppar krävde en 20minuters yoga/stretch innan vi kände oss redo.

Vi startade i lätt duggregn längs en ganska blöt stig. Det glömmer man dock bort med tanke på de mäktiga fjällvyerna och den fina sträckningen som går längs sjöns västra sida. Första ⅔ delarna är riktigt flackt och lättlöpt med mycket spång.

---

---

LÄTTLÖPT TERRÄNG OCH UTFÖRS

Efter att man lämnar sjön bakom sig (ca 11km) kommer en öppen platå mellan rengärdena som är skön och lättlöpt. Direkt efter det ca 15km från start kommer ett väldigt tekniskt parti där man inte kommer kunna ta ett sammanhängande löpsteg alls. Det vill säga det är mycket stora stenar varvat med blöta partier plus att man skråar ganska kraftigt.

Det varar dock bara i 1,5km innan man kommer till en idyllisk utförslöpning där man ser ner till Abiskojaure och man kan även skymta ända till berget som gömmer sig bakom Torneträsk. Det är sista riktiga kalfjällslöpningen för den här trippen så det är bara att passa på att njuta. Nu springer man ner i Abisko Nationalpark och fjällbjörkarna (och myggen) börjar blir allt tätare…

Sträckan som helhet var väldigt lättsprungen och mer utför än uppför så låt inte distansen skrämmas. Jag tror inte den är så blodig om man springer åt andra hållet heller. Stigningen är på ett ställe som man kan gå upp för utan att tappa någon tid och sedan är största sträckan helt flack.

---

• 

• 

• 

---

DAG 3 | STRÄCKA 8 | ABISKOJAURE – ABISKO

---

---

• 

• 

---

SISTA SPURTEN

---

Efter en välbehövlig lunch bestående av frystorkad Indisk currygryta känner vi oss redo att ge oss av igen med vårt slutgiltiga mål nästan “bara” runt hörnet. Med lite vemod konstaterar vi dock att på samma sätt som vi längtar efter den där bastun, “finmiddagen” och crocs på fötterna är det detta vi kanske trivs som allra bäst med? 

Vi börjar i lugnt tempo då vi känner att lunchen behöver tid för att sjunka in. Sträckan inleds efter spång och lättlöpt terräng längs med Abiskojaure sjö innan leden viker in i mer tät vegetation. Lätt utförslut med endast några kortare stigningar gör löpningen lätt och vi känner att vi (för första gången?) kan sträcka ut löpsteget lite och bara rulla på. Vi märker att vi börjar närma oss civilisationen då vi nu relativt frekvent möter folk som är ute och vandrar. Skyltningen är tätare och ett och annat utedass skymtas efter leden. 

---

MÅLLINJEN HÄGRAR

Med löpningen från de senaste dagarna i ryggsäcken är denna sträcka inget som kommer sitta kvar i våra minnen för dess fina vyer eller utmanande terräng. Vi kan likna denna sträcka med upploppet där målet närmar sig. Du vet att du kommer att klara det och det enda du behöver tänka på är att inte göra några misstag utan kontrollerat korsa mållinjen med vetskapen att målet är nått. Precis så kände vi, resan hade redan givit oss allt, nu behöver vi bara ta oss över mållinjen där bastu, “finmiddag” och crocs väntar. 

Framme i Abisko möter vi upp med Emelie som likt vårt eget support-team hämtar upp oss med bilen. Efter den självklara dokumentationen i form av segervrål på bild vid starten (målet) av Kungsleden styr vi kosan direkt mot ICA där vi inhandlar en glass och inte minst öl. Nu väntar bastu och “finmiddag”!

---

• 

• 

---

TURENS PLUS OCH MINUS

---