Migrations trubbel i San Blas – om hur du inte seglar från Colombia till Panama – del 5


Vi blev väckta av familjen från Playon Chico klockan fem på morgonen. De visade oss vägen tillbaka till speedboaten. Där väntade vi på att solen skulle gå upp för att sedan ta oss vidare mot El Povenir. Resan tog oss tre timmar. Framme på migrations ön var det första gången som det kändes som att allt skulle lösa sig.

VEM BÄR ANSVARET?

Vi gick in till migrationskontoret och möttes av en mindre glad passkontrollant. Han fick vårt dokument där det stod att vi var passagerare på Ave Maria. Han kunde inte förstå hur vi hade tagit oss dit på egen hand. Än mindre kunde han förstå varför Paul inte var med oss. Detta skulle innebära problem – enligt pappret var Paul ansvarig för oss. Nu var det ingen som hade det ansvaret. Vår hjälte, speedboat-kaptenen räddade upp situationen och sa att han var vår nya kapten. Passkontrollanten skrev ett nytt dokument som kaptenen kunde skriva under.

El Povenir – migrations-ön

KOMPLICERADE MIGRATIONSBESTÄMMELSER FÖR SEGELBÅT

För att få komma in i Panama från en segelbåt måste du kunna bevisa att du ska flyga ut ur landet inom 72 timmar. Det är väldigt få backpackers som har lust att resa ut ur Panama så fort. Därför fejkade bokningsföretaget för vår segeltur flygbiljetter till oss alla. Tre av oss hade biljetter med fel namn på. Detta var såklart inte bra. Vi blev skyldiga passkontoret $300. Speedboat kaptenen skulle fortfarande ha närmre $100 – pengar som vi inte hade. Hur skulle vi kunna betala alla dessa pengar?

Vår speedboat kapten. Han är vår hjälte! Om du behöver båttransport i San Blas, kontakta honom här
Killarna simmade ut till en annan båt för att be om hjälp. Här ror kaptenen tillbaka dem till ön

RÄKNA VARENDA LITEN SMÅPENG

Hopplösa och desperata efter pengar förde vi flera samtal med Blue Sailing. På denna ö fanns det faktiskt mottagning. Dolphin Solo skulle finnas i närheten som tillhörde samma företag. De kunde hjälpa oss. Båten låg ute på svaj i viken. Sam och Danny simmade ut till den och bad om hjälp. Under tiden satt vi och räknade småpengar.  Hur sjutton skulle vi göra upp med speedboat kaptenen som varit med oss det sista dygnet? Han hade hjälpt oss på alla möjliga sätt och satt nu och väntade på sina pengar.

Vi räknade ihop alla mynt vi kunde hitta

KAPTENEN PÅ DOLHIPN SOLO – RÄDDAREN I NÖDEN

Till vår stora glädje kom kaptenen på Dolphin Solo roendes in till land med grabbarna. Så fort han satte sin fot på ön ändrades allt. Hur Paul kunde lämna oss i sticket utan pengar? Varför valde Paul att genomföra överseglingen då väderleksrapporterna inte sett bra ut de senaste dagarna? Kaptenen skulle själv ha gjort samma översegling, men valde att inte genomföra den. Dolphin Solo var till och med den båt som jag och Christine egentligen skulle ha åkt med. Vi blev omdirigerade till Ave Maria eftersom Dolphin Solo ställde in resan. Speedboat kaptenen fick betalt och nya flygbiljetter skrevs ut. Helt plötsligt var vi skuldfria och instämplade i Panama. Han köpte oss öl och sa; ”It’s on Paul”.


ÄNTLIGEN EN TRYGG NATT I PARADISET SAN BLAS

Kaptenen anordnade en taxibåt som tog oss till en ön Chichime. Där fick vi spendera natten i en hydda med öppen bar och frukost, lunch och middag. Räkningen skulle skickas till Paul. Äntligen fick vi spendera ett halvt dygn (istället för tre) på en av San Blas öarna! Äntligen fick vi festa till det och det bästa av allt – Paul betalade fast han inte visste om det.
Ön var mysig, men fortfarande inte en av öarna vi hade blivit lovade. Vi skulle ju segla till obebodda öar, fiska hummer och bo i båten. Vi var så fruktansvärt lättade – vi slapp bekymra oss om pengar som vi fortfarande inte hade. Vännerna var helt utslagna den eftermiddagen. Trots att vi borde ha utnyttjat varenda minut på San Blas ön, så var det ingen som orkade göra annat än att sova middag. Det behövdes heller inte många droppar alkohol för att alla skulle däcka den kvällen.

 


MOT PANAMA CITY

Nästa dag gick taxibåten tidigt tillbaka till fastlandet. Även denna hade kaptenen på Dolphin Solo lagt ut pengar för. Däremot blev det problematiskt när vi kom i land, ingen av oss åtta hade ju pengar till jeepen som skulle köra oss två timmar till Panama City. Dealen var att vi skulle ta ut pengar i Panama City och betala då, men de ville ha betalt i förskott. Efter att ha förklarat vår berättelse för alla var det en snäll chaufför som lånade ut pengar till oss tills vi kom till en bankomat.


BANKOMATER – HALLELULJA

Jag har aldrig varit så glad över att se en bankomat förut! Jag har heller aldrig varit så glad för att komma till en storstad tidigare. Vår sista motgång på detta äventyr var att alla hostel i hela staden var så gott som fullbokade. Vi fick sätta oss i ytterligare några timmar och leta efter någonstans att bo. Tillslut hittade alla ett hem för natten och vännerna spreds ut till olika delar av staden.
Vi kom till Panama City i tid som vi skulle. Trots att det tagit oss ett dygn mer än planerat och ett dygn mindre på Ave Maria. Efter alla dessa motgångar kunde vi tillsut möta upp vår bror som flög från Sverige till Panama City.

PAUL PÅ AVE MARIA ÄR NU BANNAD FRÅN ATT SEGLA TURER COLOMBIA – PANAMA


 
Share

0 thoughts on “Migrations trubbel i San Blas – om hur du inte seglar från Colombia till Panama – del 5

  1. Inte alldeles säker resa, men skönt att allt gick bra till slut. Kan kanske var en bra story för en film.

  2. Jäklar vilken läskig resa! Skönt att ni kom fram välbehållna och tur att den där Paul blivit bannad!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *