”Liten båt – små bekymmer. Stor båt – stora bekymmer”
Så inleder Milo Dahlmann föreläsningen om hennes äventyrsseglats till Antarktis. Enligt henne behöver man inte ha en stor båt för långfärdseglingar, vilket gör att fler kanske har råd att förverkliga drömmen.
Hon börjar även med att fråga oss hur vanligt det är att människan ger upp innan den ens har börjat. Det värsta som kan hända är att det blir fel, och när det blir fel så lär vi oss hur man inte ska göra. Milos äventyr började redan 1997. Tyvärr fick hon avbryta seglatsen innan hon nådde drömmålet- Antarktis. Men skam den som ger sig! År 2009 gav hon sig av igen, den här gången med en specialdesignad båt av stål.
”Dåligt väder är alltid bättre på djupt vatten än grundare!”
Seglatsen gick över atlanten och via Patagonien. Patagonien beskriver Milo Dahlmann som Stockholms skärgård, fast regnigare och mycket blåsigare. Med ca 3 meter regn per säsong och somrar som inte blir varmare än +10 grader är det förståeligt att inte många bor i regionen. Vi fick lära oss att det inte går att segla på samma sätt som vi är vana vid hemma i Sveriges trygga skärgård, här var barometern det effektivaste sättet att förutspå vädret på och skiftningarna kom snabbt och ofta. Något som det lades mycket tyngd på under hela föreläsningen var värdet i att ha med sig mängder med tamp. På Artemisia II fanns minst 350 meter tamp, och ibland önskade hon att det funnits ändå mera.
Mot pingvinernas land:
Det märktes att Milo var väldigt fascinerad av pingvinerna på Antarktis. Så fascinerad att hon döpt boken hon skrivit om seglatsen till ”Mot pingvinernas land”. Vi köpte med oss en kopia då vi är helt säkra på att det står oändligt med bra tips till oss inför Expedition: Lofoten. Om Milo Dahlmann är lika duktig på att skriva som hon är på att föreläsa tror jag att boken är superintressant.
Något som vi blev väldigt förbluffade över och inte alls kunnat föreställa oss är att Antarktis metereologiskt sett är en öken. De har inte nederbörd mer än ungefär varje 2-3 år. Och den nederbörd som kommer ska vara snö, men under Milos seglats så regnade det i fyra dagar. Det känns skrämmande att en världsdel som anses vara en öken, med vintrar som blir ner mot -80C och vars nederbörd består av snö, hade fyra dagars regn! Vi fick oss en extra tankeställare om hur stor påverkan mänskligheten har på jorden. Milo pratade en hel del om klimathotet. Precis som oss anser hon att det ligger i våra händer att göra något åt klimatförändringarna. Allt vi gör, precis hela tiden, är viktigt. Ju snabbare vi inser det desto större chans har vi, så att framtida generationer ska ha samma förutsättningar som oss.
”Det är så kort tid vi har på oss att agera. Gör det för pingvinerna om inte annat!”
Vi blev otroligt inspirerade och peppade av Milo Dahlmann. Kan hon segla över Atlanten och ta sig ända till Antarktis ska väl vi kunna ta oss helskinnade längs med Norges kust upp till Lofoten? Något som jag gillade extra mycket är det faktum att klimatfrågan är väldigt viktig för henne. Så för er som går i seglartankar, eller bara behöver lite extra pepp och motivation kan jag verkligen rekommendera hennes föreläsningar.
Köp Milos bok ”Mot pingvinernas land” här! (annonslänk)
Vill du veta mer om Milo, kika på hennes hemsida.